Åter ekar Carl Bildts klassiska ord ”- en rödgrön röra” klart i salongerna. Inte kan väl samarbetet beskrivas bättre än just som en röra. För regeringen så måste ju detta skådespel vara den bästa fars de kunnat tänka sig. Jag tror ju inte att det kommer finnas något gemensamt regeringsalternativ på vänsterkanten när vi står vid valurnorna 2010. Frågan är bara vad som kommer att fälla dem? Det lyser ju bitterhet om Peter Eriksson varje gång han måste stå upp och försvara denna ohederliga allians. Även denna gång kan frustrationen över vänsterns och socialdemokraternas uppenbara nonchalerade av utsatta tidsramar inte döljas. Jag tror det Sahlin, Eriksson och Wetterstrand försökte sig på tidigare i höstas kunde blivit en mycket allvarlig utmanare för den sittande regeringen men nu blir det ju varken hackat eller malet.
Fortsättning följer…
Men jag måste tillägga att jag tror tyvärr att vi ändå kan gå ett mycket olyckligt val till mötes 2010, inte enbart för att nuvarande regering kan förlora makten utan för att vi kan få en total låsning i riksdagen om Sverigedemokraterna skulle ta sig över de nödvändiga 4 procenten. Lösningar på problemet är svårt att tala om så länge frågan är hypotetisk men att kväva diskussionen tror jag bara förvärrar läget. Årets EU-val tror jag kan bli en försmak av vad som komma skall.
Tänk, jag tyckte precis champagneglasen hade hällts upp efter valsegern 2006 och så sitter jag här och börjar fundera över nästa val. Tiden går fort, välkommen till 2009!
