När klimatet var oantastligt

By Jonas

Vi har nu under några år upplevt en stark medial svängning mot och fokus på de miljöproblem som vi människor har dragit på oss genom vårat sätt att leva och verka. Bara som en parentes, är det någon som minns Expressens dekaler om sänkt bensinpris som spreds för bara 3-4 år sedan? En sådan kampanj vore väl omöjlig idag, eller?

Jag fick för en liten tid sedan ett mass-sms av en vän där jag uppmanades att bojkotta landets bensinmackar till förmån för sänkta bensinpriser. Ett mycket absurt sätt att sänka priserna, som ju till största delen består av skatter och moms. I dagsläget så är det bara ca 4 kronor som går till bensinföretaget och ur denna summa stannar det kvar en bråkdel hos macken som därför måste försörja sig på försäljning av badmintonsett och korv.

Jag tycker att detta uppror är intressant i ljuset av klimatförändringarna och hur de skall lösas. Personligen så tror jag inte att vi kommer “lösa” förändringarna utan istället kommer vi få inrikta oss på att anpassa oss till en ny verklighet. Anledningen till min pessimistiska framtidstro är privatekonomisk. Så länge som miljövård inte kostar MINA pengar och så länge som de klimatförbättrande åtgärdena inte påverkar MIN semester är det okej men när valet står mellan den egna ekonomin och drömmarna om de exotiska stränderna eller mer is åt isbjörnarna på arktis, är valet tyvärr självklart för de flesta.

Etiketter , ,

5 kommentarer till “När klimatet var oantastligt”

  1. Petter säger:

    Nej det var ca 4.5kr som gick till bensinbolagen. Idag är det ca 6kr.

    På bensin är det 5.29 :- energi och koldioxskatt, sen 25% moms.

    Med t ex Statoils snittpris på bemannade stationer på 13.99:- så är det 2.798:- moms, 5.29:- energiskatt (2.95:-) och koldioxidskatt (2.34:-) och 5.902:- för bensinen. Bemannade stationer tar ut högre pris för bensinen. Statoils obemannade tar bara ut 5.782:- litern. Sen säljer de varmkorv för att de tjänar pengar på det. Förut låg biobränslens produktionskostnad i bensinprisekvivalent ungefär på försäljningskostnaden av bensin. Nu börjar försäljningskostnaderna närma sig varandra. Dock kommer vi inte i Sverige få se några satsningar för det. EUs mål är dessutom bara 10% biodrivmedel 2020. Knappast någon omställning av samhället det handlar om, men vi kommer ha svårt att nå målet.

  2. Jonas säger:

    Petter, det är intressant att du använder Statoil som exempel. Statoil är det bolag som troligen har stört marginaler på sin bensin då de har kontroll över hela kedjan från att oljan pumpas upp ur marken till att den pumpas ned i bilen. I slutändan så är det inte intressant hur mycket pengar som företaget säljer sin bensin för utan vilka marginaler som finns mellan inköpspris och försäljningspris. OKQ8 som köper in all sin bensin externt är hårt pressade för att hålla vettiga marginaler på sin bensin. Korven är inte bara en merförsäljning utan en nödvändighet för mackens överlevnad.

  3. Crona säger:

    Ja, det är i första hand staten vi borde gå på. Oavsett om man tycker att bensinpriset på lång sikt ska höjas eller inte så tycker jag att det är fel av staten att på kort sikt förvärra prisbilden när det rör sig om så chockartade höjningar som hotar landets tillväxt. De borde gå in och sänka sina skatter så att vi får en mer stabil prisutveckling, särskilt när Riksbanken går ut och säger sig höja räntorna enbart på att bensinen är så dyr.

  4. Petter säger:

    Jag använde statoil som exempel för att de har samma pris som t ex OKQ8 och Preem samt mindre bolag som bilisten, Jet är dock billigare. Lokala avvikelser är hur som helst mycket större än avvikelserna i riktpriserna.

    Statoil har inga raffinaderier i Sverige. Mesta av svenska oljan är dessutom rysk och dansk. Så det är du som är märklig. De som har raffinaderier i Sverige är Preem och Shell.

  5. Petter säger:

    Crona

    Skulle oljan fortsätta stiga i pris medan vi subventionera drivmedlena mer och mer efter höjningarna skulle oljekostnaderna tillslut kunna bli så stora att de påverkar handelsbalansen, det skulle påverka finanserna desto mer, Sverige är vant att ha ett stort handelsöverskott. Då blir vi fattigare istället. Det är råoljepriserna som hotar tillväxten, inte Sveriges bränsleskatter.

Skriv ett svar